måndag 6 augusti 2007

Öl som måltidsdryck, forts...

När man kombinerar öl och mat kan man, om man vill, gå helt annorlunda till väga än när man kombinerar vin och mat. Med vin som måltidsdryck handlar mycket om att smakerna inte skall konkurrera ut varandra. Man serverar ett kylt vitt vin till fiskrätter för att inte förstöra smaken av maten och ett rumstemperarat rött vin till kötträtter med feta såser för att inte smaken av vinet skall försvinna helt. Öl däremot har ett mycket mycket bredare smakspektra. Man kan därför välja ett öl som påminner smakmässigt med maträtten och på så vis bidrar med synnergieffekter som kan innebära mer än bara en förhöjning av smakupplevelsen.

I öl kan man hitta rostade toner, hela vägen från lätt karamell till torrt kaffe och rökighet, man kan hitta hästfilt (barnyard), kryddighet, citrus, grädde, smörkola, vanilj, banan, skumbanan, aprikos, fruktkompott etc. etc. etc. Dessutom har ölet andra egenskaper, t.ex restsötma, alkoholhalt och kolsyrning som varierar från öl till öl. Ett kraftigt nedjäst öl med liten restsötma erhåller en cideraktig lätthet/syrlighet (torrhet) medan ett öl med stor restsötma i regel har större kropp och mer smakbidrag från malten. Alkohol är, i likhet med fett, en smakbärare och gör att ölets smak upplevs som kraftigare. I öl med hög alkoholhalt kan man även förvänta sig ett kraftigare smakbidrag från jästen, såsom t.ex fruktighet. Kolsyra har en tendens att verka uppfriskande, nästan som om kolsyrebubblorna tvättar av tungan mellan tuggorna.

För att försöka mig på någon form av generalisering kan man kanske säga att starkt kryddad mat bör kombineras med ett alkoholstarkt öl och fet mat (t.ex ost) gynnas av ett öl som är kraftigt kolsyrat. I grillat och stekt kött träffar man ofta på karamelliserade, ibland t.o.m rökiga, smaktoner vilket ganska snabbt leder mig in på halvmörk belgisk eller engelsk ale (varför inte någon av systembolagets Brown Ale, 1512 Brooklyn Brown Ale, 1501 Jacobsen Brown Ale eller 1538 Newcastle Brown Ale?). Är maten dessutom kryddstark och lite fet, som t.ex sydeuropeisk korv är en belgisk dubbel (till exempel 1628 Affligem, 1605 La Trappe eller 1540 Westmalle ) med sin kraftiga kolsyra och relativt höga alkoholhalt ett säkert kort. Undvik möjligvis 1653 Röd Chimay vars skumbanankaraktär troligen inte passar bra alls. Ett brittiskt alternativ kan vara 1545 Traquair House Ale.

Ost är ett generellt svårt kapitel, såvida det inte är en ädelost, i synnerhet grönmögelost, för då är Lambic eller Geueuze alltid det bästa alternativet. Det man behöver är ett kraftigt kolsyrat alkoholstarkt öl som spelar väl med ostens fetthalt och starka smak. Testa en belgisk trippel (1627 Rochefort 10, 1651 Blå Chimay eller 1607 La Trappe Tripel) eller en ljus belgisk ale (1654 Duvel eller 82456 Kasteel Bier Blonde som tyvärr bara finns i beställningssortimentet) och förlåt mig om jag har fel... ge mig lite slacklina, please.

1 kommentar:

Bondmorsarvet sa...

Hej Malte
Jag blev så inspirerad av din blogg, att jag gick till den där lilla hyllan på Systemet som du skriver om Jag köpte tre sorter:
Chimay, Erdinger weissbier och Oppigårds goldenale. Några gav jag min bror i födelsedagspresent, resten ska jag dricka vid tillfälle och sen ska du få veta vad min bror och jag tycker. vi brukar dricka ljus lager annars!
hälsningar
BibbiHult